Det var under det sena nittiotalet som jag upplevde mina första år i skolan. En härlig tid när man minns tillbaka så här några år in på det nya millenniumet. Man var liten, relativt ovetande om allt och tyckte att skolan var spännande. Det var på den tiden då klassresornas storhetstid var inne. Det roligaste som kunde hända under skolåret var en klassresa till diverse skogsområde, sjö eller campingplats. Även under mellan- och högstadiet tyckte jag att klassresor var något som uppmuntrade stämningen i klassen, skapade relationer och piggade upp för de kommande terminerna.
Min bror som numera är tonåring har inte fått vara med om klassresan på samma sätt som jag. Han tycker det är synd och tråkigt. Det tycker jag med. Men det är inte endast förlusten av klassresan som gör historien sorglig. Det är nämligen jantelagen i egen hög socialism som tillsammans med kollektivismen våldtog barnens skolutflykter.
Numera får man inte ha en klasskassa som man tillsammans sparar pengar till, eftersom vissa barn kanske hamnar utanför vars föräldrar vägrar att betala. För det är just begreppet "vägrar" som är det relevanta i denna historia. En hundring för matsäck eller några tjugor i månaden till klasskassan är inget svenska föräldrar inte har råd med. Det är nonsens. Snarare ligger orsaken bakom två Marlboro light, eller ett sexpack Norrlands från Statoil till att Arvid inte får följa med till Västervik.
Den så kallade orättvisan gör alltså att tusentals barn inte får åka på klassresor av egna besparade pengar. Kommunerna som knappt kan lägga några tusen extra i månaden på bättre skolmat har självklart inget eget intresse i att finansiera utflykterna. Så klassresorna avskaffades, och kollektivismen segrade. Arvids föräldrar får sina cigg och sin öl, och resten av Sveriges barn får nöja sig med en idrottsdag på fotbollsplanen, istället för kanotturen i Västervik. Vi har alla blivit vittnen till ännu en våldtäkt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Mycket bra skrivet. Det var en liknande situation i Jönköping, av alla platser, där en klass sparat och jobbat ihop en ansenlig summa för att åka på klassresa i höstas.
SvaraRaderaEftersom varje enskild elev "tvingats" bidra med en hundralapp eller två, så bestämde sig kommunens byråkrater för att resan var "olaglig" och satte stopp för den.
Det är väl socialism i ett nötskal: Bättre att alla är olyckliga tillsammans än att 95% trivs med livet.
Personligen tycker jag att en bra lösning är att elever som har det ekonomiskt svårt hemma kan gå till en person på skolan och få hjälp om inte familjen har råd att bidra, istället för att alla ska straffas. Trots allt, för den som har det svårt hemma är kanske en klassresa något helt fantastiskt, medan de som har välbärgade föräldrar får ju ändå åka på en skidsemester oavsett vad resten av klassen gör.